
Dagarna går...
Nämen så har det gått lite längre mellan blogg turerna igen…:-(
Av olika anledningar.
Det är sportlov för kidsen vilket innebär att det helt enkelt varit minst sagt fullt upp.
Roligt men intensivt såklart och mycket som ska hinnas med att göras med små trollen, så det mesta annat får självklart stå åt sidan så ;-)
Sen har det varit tungt på flera bitar, så när kidsen väl somnat så har jag faktiskt inte orkat annat än att haka på till bingen…
Känner mig stor som ett hus!!! Har ont i rygg och mage och det är allt annat än skönt att ha ett ”bowling klot” mellan benen…
Såhär på slut tampen är det inte nå vidare att vara gravid. Är snurrig och illamående om vartannat och bara sååå trött.
Kan ju bero på att det är knepigt värre att sova ordentligt nu, med den stora ”kaggen”, och dessutom springa och pissa var och varannan timma.
Men det hör ju tiden till och det är bara att ”gilla läget” som gäller, förhoppningsvis har jag snart min högst efterlängtade ”Liten” i mina armar :-)
I veckan har jag åter igen blivit påmind om att barncancer fortfarande är någonting att oroa sig för, att det är en djävulsk sjukdom, en dödlig sjukdom.
Trots att forskningen ständigt går framåt och fler barn klarar att besegra cancern är det inte så för alla.
Nog för att dessa tankar finns med mig ständigt och jämt, att just min son bär på en dödlig sjukdom. Men självklart blir känslorna ännu starkare och man skakas om ordentligt när ännu ett barn tas ifrån oss alldeles för tidigt, på grund av den förbannade cancern.
Åter igen kommer tankarna över en, att cancern fortfarande kan få övertaget, att inte alla lyckas besegra den…
Himlen har fått ännu en liten ängel, och livet känns så förbannat tungt och orättvist!!!
Mitt i allt lyckorus av att ha mina älskade små hos mig, en underbar ( fast vi aldrig ens träffats ) ”Liten” som växer så det knakar i magen, så har jag under veckan blivit så väldigt besviken.
Vet att jag bara ska ”skaka av mig det” som en våt hund ungefär, men det är inte alltid så lätt.
Kanske överreagerar jag, är ju ganska så känslig nu, men tungt är det när man känner sig sviken av någon som betyder mycket för en…
Men detta är väl också en del av livet.
Upp –och nedgångar, med -och motgångar…
På´t igen bara ;-)
Nu har jag ventilerat om de ”tunga bitarna” och tänker istället gå in på allt skoj vi haft hittills under sportlovs veckan, mina hjärtan och jag.
Vi har varit på en kryssning :-)
Alltid lika uppskattat hos ”boysen” och när ”Ville Viking” har sportlovskul ombord blir det extra roligt…

Bussresa mot Stockholm
Äntligen på båten och möte med Ville Viking :-)
Grabbarna deltog i en massa tävlingar och skördade vinst på vinst :-)
Här har de vunnit danstävlingar vid kvällens disco


Vincent och Albin "shakar loss" på dansgolvet
Ja en riktigt mysig kryssning hade vi tillsammans, så skoj att komma iväg en sväng!
Vädret har ju varit toppen här hemma under veckan och vi har hunnit med att vara ute en hel del också.
Kaninerna har tagits om hand lite extra, då de har haft en skrämmande nattgäst några nätter i rad nu. En riktigt stor och kraftig räv har hittat deras burar och hälsar gärna på om nätterna och skrämmer upp de små liven en aning…och lämnar otrevliga spår som bajs på burtaket efter sig.
Återstår att se hur detta slutar…
Igår hälsade vi på en sväng hos Karin med familj. Det bjöds på fika och massa lek o bus.
Så har helgen kommit och vi ska strax göra oss redo för en heldag ute.
Pimpling, fyrhjulsåkning och grillning står på schemat tillsammans med våra vänner från Borlänge.
”Melwins gudisar”, vilket det var ett tag sedan vi träffade, så det kommer att bli ett kärt återseende…
Bäst att sätta fart på dagen, för snart drar vi ut i det fina, soliga vädret…
Måste ju hinna hem i tid sen för kvällens höjdpunkt, Mello med Andra chansen!!!
Ska Sean Banan lyckas ta sig till finalen…??? ;-)




